Vad göra åt sjunkande valdeltagande?
Vid det senaste valet så fick vi än en gång se hur valdeltagandet var lägre än i det föregående motsvarande valet. Röstningsprocenten i kommunalvalet år 2008 var 61,2 procent och högre än i valet 2004 och ingav ett hopp om att röstningskurvan skulle svänga. Men i valet 2012 skedde det motsatta och valdeltagandet sjönk än en gång.I årets kommunalval gick 58,3 procent av landets röstberättigande och röstade. Vilket betyder att knappa 6 av 10 gick och lade sin röst. Då inställer sig förstås frågan, varför var det inte flera som gick och röstade?
Före valet hade många viktiga frågor, som serviceområden och kommunsammanslagningar tagits upp till diskussion. Sakfrågor som gjorde att befolkningen reagerade, men det gjorde inte att flera än vanligt röstade. Då kan man fråga sig vad ska då aktivera väljaren?
Toppen för röstande i Finland var under 70 talet, i 1976-års kommunalval röstade 78,5 procent av de röstberättigade i kommunalvalet, sedan dess har andelen minskat i jämn takt.
Vem är det som inte går och röstar? Det finns mycket som pekar på att det är vi, de unga som inte deltar i valen. De flesta som levt i Finland under krigstid orkar inte gå och rösta, de stora årskullarna har en stark tradition som gör att de flesta går och röstar varje gång.
Det är vi, 1980-talisterna och 1990-talisterna som uteblir från röstningen.
Om det är så att den äldre generationen går och röstar i samma takt och att det är den yngre generationen som till stor del låter bli att rösta, hur ska då valdeltagandet öka?
Det sägs att om man går och röstar i det första valet efter att man blivit myndig så då röstar man i alla val efter det också. Men det är många unga som uteblir från det första, andra och tredje valet. Om man inte börjar från unga år så är det svårt att ta upp röstandet då man är äldre.
Varför röstar inte de unga?
I grundskolan får vi lära oss om d'Hondts system, alla lär sig hur rösterna räknas och vi får en allmän genomgång av partierna. Från skolundervisningen får vi en god grund att bilda våra åsikter. Skuggval ordnas för elever i gymnasier och yrkesskolor, där får vi prova på hur det är att rösta i ett val. Allt detta ger oss en grund, vi vet varför och hur man röstar. Ungdomen har kunskapen, men vill inte påverka genom att rösta?
Vi har fått rätten att rösta, det är inget tvång utan en rättighet. Vi får vara med och påverka hur vår närmiljö och framtid ska se ut.
Ska vi i framtiden behöva fråga oss, var bristningsgränsen går? Ska vi ställa till val där mindre än hälften av befolkningen går och röstar? Ska vi i en demokrati och välfärdsstat vara tvungna att sluta med val för att det är så få som deltar? Eller kommer vi i framtiden att vara tvungna att ta till valtvång som bland annat tillämpas i Italien, Luxemburg och Belgien?
Jag vill inte vara med och fatta ett beslut om valtvång i framtiden. För mig är röstande en frivillig rättighet, men det är tråkigt om min generation väljer att inte rösta i demokratiska val för att man inte ser någon mening i det. Då måste man fråga sig vad som har gått fel. Hur ska vi aktivera de unga? Är det så att politiken är för långt borta och att den inte känns greppbar?
Caroline Lång,
Åbo Socialdemokratiska Studerande (ÅSS)
Sekreterare i FSUD
