Ny styrelse för FSUD 2015

Insändare: Försämrat anställningsskydd löser ingenting

Svensk Ungdoms nyvalda ordförande Ida Schauman ansåg i Studio HBL nyligen att det är för svårt att säga upp folk i Finland.Denna borgerliga lögn verkar vara seglivad. Det är hur enkelt som helst att i dagens Finland att säga upp folk. Vi har ett av de sämre anställningsskydden i internationell jämförelse. Här räcker det bara att motivera uppsägningen med ”dålig lönsamhet” eller någon annan dunkel ekonomisk term. Plötsligt har hundratals arbetstagare över en natt blivit av med sitt jobb. Detta kan man tydligen göra fast bolaget är framgångsrikt och gör vinst. Till detta missbruk förfaller både stora och små företag.

Att SU anser att vår generation ska nöja sig med diverse kortvariga anställningar och byta jobb vartannat år är skrämmande. Visst kan det vara roligt att i ungdomsåren prova på en massa nytt, men alla ska vi någon gång bilda familj. Att man då ständigt ska vara rädd för om man har ett jobb i morgon eller inte är en framtid åtminstone jag inte vill leva i. Vi måste börja se människan bakom siffrorna. Det ska alltid finnas plats för hjärta i arbetsmarknadspolitiken. Fast anställning är en rättighet, och deltid en möjlighet.

Vårt anställningsskydd behöver inte försämras, tvärtom kunde vi anpassa oss till europeisk nivå. Jag vill gärna se att det tyska anställningsskyddet till vissa delar införs i Finland. I Tyskland är det oerhört svårt att säga upp folk jämfört med Finland. Där kan uppsägningar avgöras i domstol, vilket gjort att antalet förhastade och kortsiktiga massuppsägningar är nästan obefintliga.
I stället satsar de tyska företagen på andra sätt att förbättra lönsamheten. Och den tyska ekonomin lär ju gå bättre än den finländska, efter vad jag har förstått, trots ett starkt anställningsskydd.

Jacob Storbjörk,
Ordförande
Finlands svenska unga socialdemokrater

EU-valdebatten i Vasa

7 april ordnade vi en välbesökt och intressant valdebatt på Academill i Vasa. Debatten ordnades tillsammans med Svensk Ungdom. I debatten deltog Miapetra Kumpula-Natri (SDP), Alina Böling (SFP) och Peter Östman (Kd). Yles nyhetsartikel från valdebatten hittas här.
Fotograf: Pia Backman

FSUD:s motion till Demarinuorets förbundskongress: Finlands roll är att agera internationell fredsmedlare

De militära övertramp som inträffat i Krim och det vapenskrammel som efterföljde påminner oss alla om att världsfreden inte är någon självklarhet.  Militära aktioner är sällan en lyckad konfliktlösningsmetod. Diplomatins väg är en bättre väg att gå.

 

Här hemma i Finland har vi sedan länge försökt värna om vår neutralitet och lyckats klara av att ”balansera” intressen mellan USA och Ryssland. Att Finland är nära granne med Ryssland har gjort att vi som nation har en viss erfarenhet av internationella konflikter och hur man framgångsrikt bedriver diplomati. 

Finland borde dra nytta av erfarenheten som brobyggare mellan västvärlden och Ryssland. Vi anser att Finland kunde ha en större roll som internationell fredsmedlare. Inte minst med tanke på konflikter som den mellan Ukraina och Ryssland. I den frågan kunde Finland ta en roll som neutral brobyggare mellan Ryssland och EU samt USA för att lösa krisen i Ukraina och förhindra fortsatta militära sammandrabbningar. 

Finländsk utrikespolitik får inte nedvärderas till en form av isolationspolitik. Endast genom dialog och förståelse kan vi bibehålla världsfreden. Världsfred uppnås inte genom mera militär upprustning eller formandet av fler och nya militärallianser. Finland ska arbeta för världsfreden. Det gäller i synnerhet för oss socialdemokrater, eftersom socialdemokratin är en av de största fredsrörelserna i världen.

Med hänvisning till ovanstående föreslår Finlands Svenska Unga Socialdemokrater:

- att Demarinuorets styrelse får i uppdrag att tillsammans med partiets riksdagsmän och ministrar arbeta för Finland tar en större roll i internationella konflikter som fredsmedlare. Detta fredsarbete kan bedrivas genom att ordna fredskonferenser där parterna kan mötas och föra en dialog. Detta diplomatiarbete kan gärna göras i gott samarbete med de övriga nordiska länderna.

Finlands Svenska Unga Socialdemokrater r.f.

Kolumn: Alla vinner på språkbad

Språkbad (kielikylpy) är en unik inlärningsmetod som gärna kunde tillämpas i flera tvåspråkiga kommuner i Finland. Språkbadet hotar inte elevens egna språkliga utveckling och medvetenhet, däremot ger det ett språk till. Att behärska Finlands två nationalspråk, finska och svenska obehindrat är en av de största rikedomarna man kan ge ett barn.

Språkbadsmetoden grundar sig på att ett andraspråk eller ett främmande språk används i elevens omgivning och undervisning avsiktligt, oftast på en skola eller ett daghem. Det finns också en nära besläktad inlärningsmetod, vid namn språkdusch (kielisuihku). Dessa två begrepp bör inte blandas ihop. Språkdusch är en betydligt lättare variant av språkbad, där man kanske hör ett andraspråk i sin omgivning, men man går en utbildning helt på sitt eget modersmål. Bland annat kan man påträffa språkdusch då en svenskspråkig skola och en finskspråkig skola verkar i samma byggnad.

Till Finland kom språkbadet via Vasa Universitet och de första språkbadsgrupperna startade i Vasa 1987. Själva inlärningsmetoden fick sin början i Kanada på 1960-talet. Där språkbadar alltid den engelskspråkiga majoriteten i den franskspråkiga minoritetens skolor. Men aldrig andra vägen, att de franskspråkiga språkbadar i de engelskspråkigas skolor.

En ort som skiljer sig från andra är Jakobstad i Österbotten. I Jakobstad, till skillnad från de flesta andra städer i Finland, är de svenskspråkiga i majoritet (56%) och finskspråkiga i minoritet (39%). Dessutom är landskommunerna runt staden nästan helt svenskspråkiga. I den här regionen hittar man Språkbadsskolan i Jakobstad som inledde sin verksamhet 1992. Där språkbadar inte endast den svenskspråkiga majoriteten, utan också den finskspråkiga minoriteten.

Språkbadet fungerar alltså båda vägarna. Hela språkbadet är strategiskt placerat i en gemensam byggnad. Eleverna i språkbadsskolan har undervisning delvis på svenska, delvis på finska och omgivningen är förstås tvåspråkig. Språkbadandet börjar redan i daghemmet i regel det år barnet fyller 5 år och fortsätter under hela grundutbildningen. Man följer den s.k. tidiga fullständiga språkbadsmodellen.

Språkbadsskolan i Jakobstad firade 20 år ifjol. Skolan har under dessa år spelat en viktig roll i att föra de två språkgrupperna, svenska och finska i staden närmare varandra. Jag har märkt att elever som gått i språkbadsskolan har kunnat fungera som en sorts medlare mellan språkgrupperna. Språkbadselever stärker samhörigheten, vilket alla vinner på. Inte konstigt med tanke på att språkbadselever behärskar de två språken rätt obehindrat och känner väl till bägge kulturerna.

Språkbadsskolan är en innovativ lösning som kunde tas i bruk av flera tvåspråkiga kommuner. Inte endast i Österbotten, utan också kommuner i huvudstadsregionen, Nyland och Åboland skulle ha mycket att vinna på att grunda egna språkbadsskolor. Språkbad är ett bra sätt att motarbeta lokala språkmurar och nå fungerande tvåspråkighet.

Språkbad bör däremot alltid vara ett komplement till den övriga grundutbildningen. Alla har rätt att gå en grundutbildning på sitt modersmål, om man önskar det. Detta är bland annat garanterat genom Finlands grundlag. Att placera sitt barn i en språkbadsskola eller annan form av språkbad ska alltid vara ett personligt och aktivt val av föräldrarna. Vår uppgift som lokala beslutsfattare är inte att påtvinga kommuninvånarna språkbad, utan att se till att alternativet språkbadsundervisning är tillgängligt för dem som önskar det.

Jacob Storbjörk
Ordförande för Finlands Svenska Unga Socialdemokrater, fullmäktigeledamot i Jakobstad

Insändare: Nu behövs en nordisk fredsallians

De militära övertramp som inträffat i Krim är fullständigt oacceptabla. Vi vill uttrycka vårt stöd till folket i Ukraina som tyvärr får lida av detta hemska maktspel. Händelserna i Ukraina har även gjort att Nato-debatten börjat blomma igen här hemma. Rädslan för det okända gör att man söker efter en trygghet, men NATO är inte den trygghet vi behöver. Vi inom Finlands Svenska Unga Socialdemokrater, FSUD, motsätter oss ett medlemskap i NATO

NATO, North Atlantic Treaty Organization, är en militärallians. Det som Finland behöver är en fredsallians. Finland ska slå vakt om sin neutralitet och fortsätta med arbetet för fred i världen. Fred uppnås genom förståelse och samarbete, inte genom krigsallianser.

Ett medlemskap i Nato ökar med all sannolikhet Finlands militära utgifter. Natos rekommendation för militära utgifter är 2% av BNP. Finland satsar i nuläget ungefär 1,4%. Många anser det är befogat med mer pengar till försvaret. Men varifrån ska dessa pengar tas? Finland har redan nu svårigheter att få ihop statsbudgeten. Vården och skolan är redan nu pressade till det yttersta. Ska dessa institutioner få det ännu svårare för att vårt land ska bli medlem av en militärallians?

Om Finland önskar att utöka sitt militära samarbete borde man vända blicken mot Norden. De nordiska ländernas mentalitet, samhällen och kulturer liknar varandra och vår syn på krig och fred är den samma. Samarbete inom en nordisk fredsallians skulle ge den trygghet som medborgarna i Finland vill ha.

Ett medlemskap i NATO innebär också att vi antar att fienden kommer från öst. Vilket inte alls behöver vara fallet. Ett av de största länderna i öst är Ryssland som också är en av våra största handelspartners. Att i dessa ekonomiskt svåra tider skapa helt onödiga konflikter är bara dumt.

Unga Socialdemokraters ordförande, Jacob Storbjörk, Jakobstad
Vice ordförande, Erica Helin, Ekenäs
Sekreterare, Caroline Lång, Vasa

Insändare: Sätt stopp på nedskärningarna!

Nu får det räcka. Vi, unga socialdemokrater anser att Finlands regering har gjort tillräckliga insatser för att minska statens budgetunderskott. Fler nedskärningar gör större skada än nytta. I tider där den ekonomiska tillväxten och sysselsättning är låg bör regeringen inte dra åt svångremmen ytterligare.

Exempelvis skulle minskade anslag till landets utbildningar hota Finlands chanser att ta sig ur krisen. Minskade resurser till social- och hälsovårdssektorn skulle successivt försämra våra medborgares välmående. Vi anser att försämrad basservice och grundtrygghet inte löser de ekonomiska problemen, utan att det bara resulterar i flera och nya ekonomiska och sociala problem.

Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman ansåg i en intervju för några dagar sedan att Finlands största problem inte är skuldsättning och att den ekonomiska åtstramningen har varit för hård. Därför tycker vi, unga socialdemokrater att den ekonomiska politiken borde ta arbetslösheten på allvar. Åtgärder för ökad sysselsättning, t.ex. viktiga infrastruktursatsningar borde nu prioriteras i högre grad, istället för att fokus enbart läggs på statens budgetunderskott.

Styrelsen för Finlands Svenska Unga Socialdemokrater

Insändare: Det är dags att tro på framtiden!

Under 2013 var det allt för sällan vi möttes av några trevliga rubriker i nyhetspressen. Rubriker om varslande företag, dåliga ekonomiska tider och sparåtgärder dominerar i nyhetsflödet. Bl.a. statligt ägda Itella hotar med stora uppsägningar, 1200 jobb är hotade. Vi ställer oss alla frågan; Vart är landet på väg? Vi kan inte längre bara se på hur landet och den nordiska välfärdsmodellen monteras ner i ivern att spara oss ur den pågående lågkonjunkturen. Speciellt oroande är nedskärningarna inom dagvård och utbildning.

Många studier har visat att de så kallade "lama-barnen", födda i slutet av 80-talet, idag mår psykiskt sämre än tidigare generationer, på grund av de nedskärningar och sparåtgärder som gjordes under 90-talet. Nu hotas vi av en liknande situation, om inte värre. Det kan inte accepteras, vi får inte spara ihjäl de ungas framtid.

Nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman ansåg att Finlands största problem inte är skuldsättning och att den ekonomiska åtstramningen har varit för hård. Vi delar hans tankar och kräver att Finland ändrar kurs. Alla dessa nedskärningar och sparpaket har inte hämtat de utlovade förbättringarna, tvärt om sjunker vi bara djupare ner i lågkonjunkturens mörker. Det är dags att göra som Danmark gjorde på 90-talet under Poul Nyrup Rasmussens ledning. Vi måste investera oss ur lågkonjunkturen!

Vi förespråkar bl.a. infrastrukturella satsningar. Det är nu staten och kommunerna borde bygga och förbättra vägar, broar och bygga ut kollektivtrafiken. Finns den politiska viljan kan vi se till att satsningarna genomförs av inhemsk och lokal arbetskraft.

Medborgarorganisationen Oxfam har presenterat hårresande fakta i en färsk rapport. Den förmögenhet de 85 rikaste personerna i världen förvaltar, motsvarar den sammanlagda förmögenheten hos 3,5miljarder av världens fattigaste. Därtill slår rapporten fast att trenden är tydlig, de rikare blir rikare, medan de fattiga förblir fattiga.

Ett ojämlikt samhälle gynnar ingen, de största framgångarna och den bästa samhällsutvecklingen uppnår vi i jämlika samhällen, där det ekonomiska gapet är smalt. En liten elit som roffar åt sig allt gynnar ingen, inte ens eliten själva.

Docent Thomas Wallgren har i sina debattinlägg klargjort att Finlands ekonomiska problem inte har att göra med en för stor offentlig sektor. Problemet är skattesmitarna som flyr sitt ansvar och gör det allt svårare att finansiera vårt välfärdssystem. Europeiska unionen bör ta krafttag mot skattesmitandet.

Finlands väg mot framtiden bör gå genom ökade investeringar, visioner och framtidstro. Inbesparingar behövs, men Finland sparar inte långsiktigt och solidariskt genom att köra vård och utbildning i botten. Detta land har genomlevt tider av svält, krig och förtryck. Borde vi inte då kunna hitta lite omtalad finsk sisu för att klara oss genom denna prövning också?

Högre sysselsättning och ekonomisk tillväxt hägrar vid tunnelns slut, bara vi vågar tro på oss själva. För sist och slutligen: vem vill investera i ett land som inte vågar satsa på sig själv?

Erica Helin, ordförande Ekenäs Socialdemokrater
Jacob Storbjörk, ordförande Unga Socialdemokrater
Anette Karlsson, ordförande Socialdemokratiska Studerande - SONK rf
Kai Alajoki, Presidiemedlem i Ungdomens Nordiska Råd (S)