EU-valdebatten i Vasa

7 april ordnade vi en välbesökt och intressant valdebatt på Academill i Vasa. Debatten ordnades tillsammans med Svensk Ungdom. I debatten deltog Miapetra Kumpula-Natri (SDP), Alina Böling (SFP) och Peter Östman (Kd). Yles nyhetsartikel från valdebatten hittas här.
Fotograf: Pia Backman

FSUD:s motion till Demarinuorets förbundskongress: Finlands roll är att agera internationell fredsmedlare

De militära övertramp som inträffat i Krim och det vapenskrammel som efterföljde påminner oss alla om att världsfreden inte är någon självklarhet.  Militära aktioner är sällan en lyckad konfliktlösningsmetod. Diplomatins väg är en bättre väg att gå.

 

Här hemma i Finland har vi sedan länge försökt värna om vår neutralitet och lyckats klara av att ”balansera” intressen mellan USA och Ryssland. Att Finland är nära granne med Ryssland har gjort att vi som nation har en viss erfarenhet av internationella konflikter och hur man framgångsrikt bedriver diplomati. 

Finland borde dra nytta av erfarenheten som brobyggare mellan västvärlden och Ryssland. Vi anser att Finland kunde ha en större roll som internationell fredsmedlare. Inte minst med tanke på konflikter som den mellan Ukraina och Ryssland. I den frågan kunde Finland ta en roll som neutral brobyggare mellan Ryssland och EU samt USA för att lösa krisen i Ukraina och förhindra fortsatta militära sammandrabbningar. 

Finländsk utrikespolitik får inte nedvärderas till en form av isolationspolitik. Endast genom dialog och förståelse kan vi bibehålla världsfreden. Världsfred uppnås inte genom mera militär upprustning eller formandet av fler och nya militärallianser. Finland ska arbeta för världsfreden. Det gäller i synnerhet för oss socialdemokrater, eftersom socialdemokratin är en av de största fredsrörelserna i världen.

Med hänvisning till ovanstående föreslår Finlands Svenska Unga Socialdemokrater:

- att Demarinuorets styrelse får i uppdrag att tillsammans med partiets riksdagsmän och ministrar arbeta för Finland tar en större roll i internationella konflikter som fredsmedlare. Detta fredsarbete kan bedrivas genom att ordna fredskonferenser där parterna kan mötas och föra en dialog. Detta diplomatiarbete kan gärna göras i gott samarbete med de övriga nordiska länderna.

Finlands Svenska Unga Socialdemokrater r.f.

Kolumn: Alla vinner på språkbad

Språkbad (kielikylpy) är en unik inlärningsmetod som gärna kunde tillämpas i flera tvåspråkiga kommuner i Finland. Språkbadet hotar inte elevens egna språkliga utveckling och medvetenhet, däremot ger det ett språk till. Att behärska Finlands två nationalspråk, finska och svenska obehindrat är en av de största rikedomarna man kan ge ett barn.

Språkbadsmetoden grundar sig på att ett andraspråk eller ett främmande språk används i elevens omgivning och undervisning avsiktligt, oftast på en skola eller ett daghem. Det finns också en nära besläktad inlärningsmetod, vid namn språkdusch (kielisuihku). Dessa två begrepp bör inte blandas ihop. Språkdusch är en betydligt lättare variant av språkbad, där man kanske hör ett andraspråk i sin omgivning, men man går en utbildning helt på sitt eget modersmål. Bland annat kan man påträffa språkdusch då en svenskspråkig skola och en finskspråkig skola verkar i samma byggnad.

Till Finland kom språkbadet via Vasa Universitet och de första språkbadsgrupperna startade i Vasa 1987. Själva inlärningsmetoden fick sin början i Kanada på 1960-talet. Där språkbadar alltid den engelskspråkiga majoriteten i den franskspråkiga minoritetens skolor. Men aldrig andra vägen, att de franskspråkiga språkbadar i de engelskspråkigas skolor.

En ort som skiljer sig från andra är Jakobstad i Österbotten. I Jakobstad, till skillnad från de flesta andra städer i Finland, är de svenskspråkiga i majoritet (56%) och finskspråkiga i minoritet (39%). Dessutom är landskommunerna runt staden nästan helt svenskspråkiga. I den här regionen hittar man Språkbadsskolan i Jakobstad som inledde sin verksamhet 1992. Där språkbadar inte endast den svenskspråkiga majoriteten, utan också den finskspråkiga minoriteten.

Språkbadet fungerar alltså båda vägarna. Hela språkbadet är strategiskt placerat i en gemensam byggnad. Eleverna i språkbadsskolan har undervisning delvis på svenska, delvis på finska och omgivningen är förstås tvåspråkig. Språkbadandet börjar redan i daghemmet i regel det år barnet fyller 5 år och fortsätter under hela grundutbildningen. Man följer den s.k. tidiga fullständiga språkbadsmodellen.

Språkbadsskolan i Jakobstad firade 20 år ifjol. Skolan har under dessa år spelat en viktig roll i att föra de två språkgrupperna, svenska och finska i staden närmare varandra. Jag har märkt att elever som gått i språkbadsskolan har kunnat fungera som en sorts medlare mellan språkgrupperna. Språkbadselever stärker samhörigheten, vilket alla vinner på. Inte konstigt med tanke på att språkbadselever behärskar de två språken rätt obehindrat och känner väl till bägge kulturerna.

Språkbadsskolan är en innovativ lösning som kunde tas i bruk av flera tvåspråkiga kommuner. Inte endast i Österbotten, utan också kommuner i huvudstadsregionen, Nyland och Åboland skulle ha mycket att vinna på att grunda egna språkbadsskolor. Språkbad är ett bra sätt att motarbeta lokala språkmurar och nå fungerande tvåspråkighet.

Språkbad bör däremot alltid vara ett komplement till den övriga grundutbildningen. Alla har rätt att gå en grundutbildning på sitt modersmål, om man önskar det. Detta är bland annat garanterat genom Finlands grundlag. Att placera sitt barn i en språkbadsskola eller annan form av språkbad ska alltid vara ett personligt och aktivt val av föräldrarna. Vår uppgift som lokala beslutsfattare är inte att påtvinga kommuninvånarna språkbad, utan att se till att alternativet språkbadsundervisning är tillgängligt för dem som önskar det.

Jacob Storbjörk
Ordförande för Finlands Svenska Unga Socialdemokrater, fullmäktigeledamot i Jakobstad