tisdag 15 april 2014

Kolumn: Alla vinner på språkbad

Språkbad (kielikylpy) är en unik inlärningsmetod som gärna kunde tillämpas i flera tvåspråkiga kommuner i Finland. Språkbadet hotar inte elevens egna språkliga utveckling och medvetenhet, däremot ger det ett språk till. Att behärska Finlands två nationalspråk, finska och svenska obehindrat är en av de största rikedomarna man kan ge ett barn.

Språkbadsmetoden grundar sig på att ett andraspråk eller ett främmande språk används i elevens omgivning och undervisning avsiktligt, oftast på en skola eller ett daghem. Det finns också en nära besläktad inlärningsmetod, vid namn språkdusch (kielisuihku). Dessa två begrepp bör inte blandas ihop. Språkdusch är en betydligt lättare variant av språkbad, där man kanske hör ett andraspråk i sin omgivning, men man går en utbildning helt på sitt eget modersmål. Bland annat kan man påträffa språkdusch då en svenskspråkig skola och en finskspråkig skola verkar i samma byggnad.

Till Finland kom språkbadet via Vasa Universitet och de första språkbadsgrupperna startade i Vasa 1987. Själva inlärningsmetoden fick sin början i Kanada på 1960-talet. Där språkbadar alltid den engelskspråkiga majoriteten i den franskspråkiga minoritetens skolor. Men aldrig andra vägen, att de franskspråkiga språkbadar i de engelskspråkigas skolor.

En ort som skiljer sig från andra är Jakobstad i Österbotten. I Jakobstad, till skillnad från de flesta andra städer i Finland, är de svenskspråkiga i majoritet (56%) och finskspråkiga i minoritet (39%). Dessutom är landskommunerna runt staden nästan helt svenskspråkiga. I den här regionen hittar man Språkbadsskolan i Jakobstad som inledde sin verksamhet 1992. Där språkbadar inte endast den svenskspråkiga majoriteten, utan också den finskspråkiga minoriteten.

Språkbadet fungerar alltså båda vägarna. Hela språkbadet är strategiskt placerat i en gemensam byggnad. Eleverna i språkbadsskolan har undervisning delvis på svenska, delvis på finska och omgivningen är förstås tvåspråkig. Språkbadandet börjar redan i daghemmet i regel det år barnet fyller 5 år och fortsätter under hela grundutbildningen. Man följer den s.k. tidiga fullständiga språkbadsmodellen.

Språkbadsskolan i Jakobstad firade 20 år ifjol. Skolan har under dessa år spelat en viktig roll i att föra de två språkgrupperna, svenska och finska i staden närmare varandra. Jag har märkt att elever som gått i språkbadsskolan har kunnat fungera som en sorts medlare mellan språkgrupperna. Språkbadselever stärker samhörigheten, vilket alla vinner på. Inte konstigt med tanke på att språkbadselever behärskar de två språken rätt obehindrat och känner väl till bägge kulturerna.

Språkbadsskolan är en innovativ lösning som kunde tas i bruk av flera tvåspråkiga kommuner. Inte endast i Österbotten, utan också kommuner i huvudstadsregionen, Nyland och Åboland skulle ha mycket att vinna på att grunda egna språkbadsskolor. Språkbad är ett bra sätt att motarbeta lokala språkmurar och nå fungerande tvåspråkighet.

Språkbad bör däremot alltid vara ett komplement till den övriga grundutbildningen. Alla har rätt att gå en grundutbildning på sitt modersmål, om man önskar det. Detta är bland annat garanterat genom Finlands grundlag. Att placera sitt barn i en språkbadsskola eller annan form av språkbad ska alltid vara ett personligt och aktivt val av föräldrarna. Vår uppgift som lokala beslutsfattare är inte att påtvinga kommuninvånarna språkbad, utan att se till att alternativet språkbadsundervisning är tillgängligt för dem som önskar det.

Jacob Storbjörk
Ordförande för Finlands Svenska Unga Socialdemokrater, fullmäktigeledamot i Jakobstad

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar